Vår historia

S:t Månslyckans koloniområde anlades 1907 som Lunds andra kommunala koloniområde. Stadsdelen hade en stor andel arbetare och det var en medveten placering för att ge dem en möjlighet till avkoppling och odling. Totalt skapades 85 kolonilotter på 120 kvadratmeter vardera.

Stugornas utseende varierar och det finns prov på de flesta av 1900-talets stilideal. Eventuellt härstammar ett par byggnader från industri-, konst- och hantverksutställningen i Lund 1907.

På 1920-talet upprättade stadsarkitekt J. Anchert ett antal typritningar för att bättre styra stugornas utformning. Även på 1930-talet upprättade Ingeborg Hammarskjöld typritningar i mer funkisinspirerad stil.

I området finns den gamla Cigarrkiosken från Lundautställningen 1907, den utgör nu en av kommunens visningskolonier i konceptet Lärande koloni. Tanken är att denna kolonilott skall vara en inspirationskälla för dem som är intresserade av denna verksamhet.

Har du något som kan belysa vårt koloniområdes historia?


Det kan vara en bild, ett tidningsurklipp eller en berättelse som du skrivit. Hör i så fall av dig och berätta.

Tolvmannahuset, som ligger ett stenkast från S:t Månslyckans koloniområde, lär vara Lunds första bostadsförening och namnet har det fått efter de första tolv medlemmarna. Förutom krögaren på Folkets hus var de alla arbetare, bland annat fyra järnarbetare, och för inträde i föreningen krävdes medlemsskap i en facklig organisation. Flera av föreningens medlemmar arbetade på Carl Holmbergs mekaniska verkstäder eller Armaturfabriken, där föreningens drivande kraft modellsnickaren Per Jakobsson hade goda kontakter med cheferna som han fick att gå i borgen för föreningen.

Fakta

Namn Tolvmannahuset
Adress Jutahusgatan 7, Idrottsgatan 8–10,
Möllegatan 16
Byggnadsår 1902/03

Bevaringsprogram för Lund

Flera av såväl kolonistugorna som trädgårdsanläggningarna har ett icke föraktligt kulturhistoriskt värde liksom miljön i sin helhet.

  • Kolonistugornas detaljrikedom med element som småspröjsade fönster och mönstersågade detaljer bör bibehållas.
  • Flera trädgårdsanläggningar har en ålderdomlig karaktär med t ex låga buxbomshäckar. Önskvärt är att dessa kan bibehållas. Det intensiva utnyttjandet av marken är karaktäristiskt och större sammanhängande gräsytor bör undvikas.
  • Nya kolonistugor bör uppföras av hyvlad träpanel och täckmålas. Olika typer av skivmaterial liksom tryckimpregnerat eller oljat virke är olämpligt. Knuttimrade stugor och utrangerade manskapsbodar bör undvikas. Taken bör utformas som sadeltak och täckas med papp. Storleken på kolonistugorna bör begränsas och placeringen på lotten anpassas till omgivningen.
  • Även staket och gångar utgör viktiga inslag i miljön. Gångarna bör vara grusade eller singlade medan asfalt ej kan accepteras. En karaktäristisk detalj är de ”portaler” i form av klätterställningar i metall för klängrosor som pryder flera av kolonilotternas entréer.

Stort tack till Bertil Staffansson och Marianne Sörensen för bildmaterial / Texter från Tekniska förvaltningen, Lunds kommun